Jag är en usel bloggare

Titta vad som låg i min brevlåda häromdagen. Pulsvärmare och en halsduk som min alldeles egen Hemlis gjort till just mig. Det satte verkligen guldkant på min tillvaro som för övrigt är ganska stressig och jobbig just nu. Jag hoppas att min Hemlis går in och läser här, för det verkar inte som hon fått mitt tackmail. Åter igen tusen tack, de var verkligen jättefina, och passade perfekt. Hur jag än bär mig åt, så verkar det aldrig som om det finns någon minut över nuförtiden. Jobbet tar sitt, årets absoluta högsäsong är just nu och månaden ut. Jag jobbar i princip dygnet runt (15-16 timmar) känns som hela dygnet.

Barnen har varit sjuka och har inte varit mycket på dagis, vilket innebär massor av gnäll och bråk, då det kan vara svårt att få arbetsro (jobbar hemifrån).

En av mina hästar ska föla om ett par veckor och har inte alls mått bra de sista dagarna, så jag har fått sitta och vaka i stallet på nätterna, med barnvakten bredvid mig. Så spring mellan skrikiga barn och en högdräktig häst nätterna igenom är vad jag sysslat med när jag borde sova. Räknade ut att jag sovit totalt 7 timmar på 5 nätter. Längtar tills månaden är slut. Jobbet börjar återgå till sitt normala tempo, förhoppningsvis mår barnen bättre och jag håller tummarna för att jag har ett supergulligt föl att gå och pyssla om.
Sen måste jag ju förstås ta igen all missad sticktid som jag fått avstå när jag jobbat så mycket. Undrar om man kan vara hemma från jobbet för vård av eftersatt stickning.