Livet är härligt

Det är en bra dag idag.
Jobbet är klart, inget föl, inga valpar och inga vattenkoppor. Än...
Nu tänker jag sticka för glatta livet tills något annat kallar på min uppmärksamhet. Dödssugen på att påbörja ett nytt projekt, men jag är stolt över mig själv. Jag gjorde en störtdykning bland alla pågående projekt och bestämde mig för att avsluta minst ett av dem innan något nytt påbörjas.

Detta är en mössa av strumpgarnsrester, och jag tycker den är så söt. Hade tänkt göra den till minstingen, men det får nog bli en julklapp till
4-åringen istället, för den ser ut att bli lite stor. Har bara pyttelite kvar, sen är det nog ett par pulsvärmare som står på tur.

Finns det något bot mot sjukligt garnsamlande? Hade en liten inventering bland mitt garnlager och blev nästan rädd. Bestämde mig för att inte köpa ett enda nystan till under detta året om det inte var så att jag absolut behövde det.
Men vad händer...
Jo, det räcker att man sätter sig vid datorn så har man plötsligt gjort en ny beställning på så fina garner som man inte vet vad man ska ha dem till.
Finns det någon annan som lider av samma sjuka?